Varför är det så skönt att få vara liten och undergiven? Jag har en del ansvar och makt i mitt liv, makt jag inte har något emot då den tillåter mig att göra bra saker för mina medmänniskor. Men det pirrigt sköna är att få släppa det där andra och bara få vara Hans lilla flicka. Bli omskött och matad, bli piskad och kramad. Bli tillsagd om saker och ting.
Och Han är stor för mig, så jag ser på Honom som små barn ser på vuxna, uppåt och beundrande. Vilket inte betyder att jag skulle lyda och vara en snäll flicka för jämnan, har nog alldeles för mycket egen vilja för det. Vild och obstinat är jag som värsta trotsåldersungen emellanåt! Men jag försöker i alla fall, för belöningen med att få bli älskad av Honom är det härligaste på hela jorden!
Och den belöningen kan få den vildaste tjejen att bli from som ett lamm! I alla fall för ett tag …